Bågbro

Historik och utveckling

Bågbron är en utvecklad valvbro. Romarna byggde valvbroar i sten. Stenen i botten var kvadratisk men ju längre upp man kom när man byggde bron ju mer triangelformade gjorde man stenarna. Stenen högst upp kunde inte trilla ner eftersom den satt fastkilad mellan de två stenarna på var sida och den.

Lasten fördelades därför jämt och alla stenar trycktes neråt när bågbron belastas. Valvets konstruktion har bytts ut mot en eller ett par bågar som går parallellt med varandra. Bågen byggs nu i stål eller armerad betong.

Bågbroars konstruktion

Bågbron består av en eller två bågar som går parallellt med varandra. Det finns två sorters bågbroar:

Högbroar
Lågbroar

I en högbros konstruktion läggs brobanan på pelare ovanför bågen. Båtar kan då passera i mitten där bågen är som högst. Lågbroarnas brobana hängs i bågen och det gör att höjden under bron är lika hög överallt. Då kan stora fartyg ha svårt att passera och man måste göra bron öppningsbar. Därför kan ihop en öppningsbar balkbro byggas ihop med en lågbro.

Om man bygger en högbro eller en lågbro beror på hur miljön ser ut runt omkring. Om den anslutande vägen ligger nära vattnet borde man bygga en lågbro, men om vägen ligger mycket högre än vattnet bygger man en högbro.

Fördelar med bågbroar

Några av bågbroarnas många fördelar är:

Bågbroar klarar långa spännvidder, över 500 m.
Bågbroarna har inga balkar och hindrar då inte vattenflödet.
Broarna är fina
Högbroar är gjorda så att stora fartyg kan passera under bron

Nackdelar med bågbroar

Bågbroarna klarar spännvidder över 500 meter och är väldigt vackra tycker de flesta men en nackdel är:

Högbroar kan bli påkörda på sidan och då riva med sig hela bron, t.ex. Tjörnbron

Andra typer av broar

Det finns fler typer av broar än bågbroar som t ex: